Damen med krut i

I morse när jag gick till skolan insåg jag hur en människa kan förgylla ens dag utan att hon/han ens är medveten om saken. När jag gick där i mina egna tankar och tänkte hur denhär dagen skulle bli såg jag min lilla favorit dam som jag helt glömt bort att fanns. Det är en dam på max 140 cm, 150 år gammal och går i 170 km/h, när jag såg henne insåg jag att denhär dagen blir en underbar dag som inget kan förstöra

Såhär långt har det också varit enligt mina förväntnigar, har gjort en frånvaro anmälan för vårterminen och tänker flytta till Jakobstad för att söka jobb inom vården. Nu ser jag faktiskt på framtiden med glädje och förväntan.

Vad lär vi oss av detta? Du förgyller människors liv utan att du har den minsta aning. :)