....som jag hoppas att jag aldrig drömmer igen. Jag drömde att min "manlighet" hängde och svängde ända ner till knäna och var omöjlig att gömma undan, efter den mardrömmen förstår jag inte varför alla vill vara så välutrustade. Nej då skulle jag nog hellre vilja vara åt det mindre hållet, om jag inte varit nöjd förut så nu är jag verkligen det och kan inte annat än tycka synd om "baddarna".
Sitter och kollar finsk svartvit film från 1958 (Pieni Luutatyttö), redan då fanns det fanns det fula gubbar som gjorde allt för att få småflickor hem till sig. Stackars småbarn, men tur att det också fanns snälla tanter på den tiden. Jag kan inget annat än rekomender filmen.
Vad lär vi oss av detta? Följ inte fula gubbar hem!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar